Första milen!

Det stämmer! Sprang en mil idag på lite mer än en timme. Har velat testa länge om jag verkligen har kondition till det, löpning har verkligen blivit något som jag ser mer som något kul än som något jobbigt. Självklart är det fysiskt jobbigt men finns inget bättre än känslan när du springer utan att tänka på att du faktiskt springer, och känslan efter är om inte ännu bättre! De första fem kilometerna var inga som helst problem, men de två kilometerna efter det, den 6:e och den 7:e var grymt jobbiga. Jag var rätt nära på att ge upp där faktiskt, men sen när de var avklarade släppte det igen och de sista var inte heller några större problem. Dock var jag helt slut när jag kom hem, låg ute i gräset och återhämtade mig en bra stund sen. Men åh vad bra man mår nu! Ser redan fram emot nästa tur! Hade varit gött om jag hade fått upp min kondition mer,så kanske jag kan börja springa lite snabbare också.   

 

Kommentera inlägget här :