Vi var på begravning idag, dagen jag har fruktat ett tag nu. Jag har haft lite småpanik faktiskt, det är ju känsligt och jobbigt. Men samtidigt så fint. Det värsta är egentligen att se alla ens nära vara så ledsna, omöjligt att hålla tårarna inne. Vi sjöng två fina verser och lyssnade på två låtar som passade så bra ihop med hur min g.morfar var. Glad, lekfull och spontan. Efter cermonin åkte vi hem till min mormors bror och åt gott och pratade om fina minnen som kom fram när vi tänkte tillbaks, känns skönt att kunna tänka på tiden som har gått som något positivt istället för att vara ledsen över att han inte finns längre. Självklart får man lov att vara ledsen och det är klart att vi allra helst hade velat att han skulle vara med, men jag vägrar se döden som ett slut på allt och jag vet att han är med oss ändå. Men det var tungt, och det känns fortfarande lite jobbigt, men samtidigt så känns det lättsamt. Nu kan vi gå vidare.
Vila i frid morfar, vi älskar dig ♡
Vila i frid morfar, vi älskar dig ♡